Ultraljud

Ultraljudet är en undersökning som många föräldrar ser fram emot. Det är lätt att glömma bort att undersökningen görs av medicinska skäl.

På ultraljudet får man för första gången se sitt lilla barn, visserligen som en otydligt siluett på en flimrig bildskärm – men ändå. Den lilla bilden man får med sig hem är för många helt omöjlig att tyda. Kanske ser man inte ens skillnaden på huvud och bak. Ändå blir den ofta ett kärt minne som hamnar på kylskåpet, i fotoalbumet eller bakom glas och ram. Ibland – men mycket sällan – kan det vara möjligt att se kön, men barnmorskan har inte skyldig att upplysa om det eftersom det är mycket osäkert. Alla gravida erbjuds ett utvändigt ultraljud (så kallat screening ultraljud) runt vecka 16–18. Ultraljudet görs av medicinska skäl och är liksom alla andra undersökningar frivillig.

Ultraljud görs för att få information om:
• Antalet foster.
• Hur långt gången graviditeten är. Förlossningsdatum kan fastställas, även om man inte vet när kvinnan hade den första dagen på sista mensen.
• Fostrets fysiska utveckling. Att hjärtat slår som det ska och sitter på rätt plats, att hjärnan är på plats, att inre organ som magsäck, urinblåsa, njurar finns där och att bukväggen är hel. Att barnet har två armar och två ben.

Svåra beslut
Som förälder önskar man mest av allt att barnet som växer i magen ska vara vid god hälsa. Ultraljud ger svar på många frågor men svåra missbildningar som ryggmärgsbråck och kromosomfel upptäcks inte. För att upptäcka dem är man tvungen att ta kompletterande prover. Beslutet är helt upp till föräldrarna, men möjligheten att få råd av både barnmorska och specialistläkare erbjuds. Ett allmänt råd är att om man vill behålla barnet oavsett missbildning är det onödigt att göra provet.

Ämnen i artikeln
, ,