Smärtlindring under förlossning

Vilken smärtlindring – om någon – man vill använda under förlossningen är väldigt individuellt. Lustgas och epidural är de vanligaste, men passar inte alla.

Användandet av ickekemiska smärtlindringsmetoder har ökat i hela Sverige. Men de flesta använder dem som ett komplement, inte som enda lindrare. Genom att prata med barnmorskan på MVC innan förlossningen och med personalen på förlossningen hittar du lättare ”din” smärtlindring.

Akupunktur användas ofta i början av förlossningsarbetet. En fördel är att man är fri och rörlig och inte bunden till apparat. Kan även hjälpa mot illamående och rädsla. Tunna sterila nålar sticks in i huden enligt speciella mönster. Varför det här fungerar, för det gör det på många, är inte känt men sannolikt beror det på att endorfiner, kroppens egna smärtstillare, aktiveras. Dessutom lurar man kroppen med impulser som har snabbare retledning än smärtbanorna och som då konkurrerar ut smärtimpulserna.

Tens står för Transkutan elektrisk nervstimulering. Det är också ett sätt att aktivera kroppens eget försvar mot smärta som bygger på samma princip som akupunktur. En platta med små elektroder fästs på stället där man har ont. Genom små elektriska stötar blockeras smärtan.

Massage ger god smärtlindring. Det har samma påverkan på kroppen som akupunktur fast i mindre skala.

Värme kan under förlossningsarbetet kännas skönt. Rispåsar eller vetekuddar värmda i mikron kan lindra smärtan i korsryggen. Innan vattnet gått kan även varma bad kännas skönt. När vattnet gått ska man dock undvika att bada på grund av infektionsrisken. Men duscha går utmärkt. I utdrivningsskedet kan kyla mot huden runt slidöppningen kännas skönt.

Sterila kvaddlar. Genom att injicera sterilt vatten i nedre delen av ryggen frisätts endorfiner. Det gör ont, ungefär som ett getingstick, men sedan ger kvaddlarna en smärtlindrande effekt som sitter i en till två timmar.

Lustgas/syrgas är den vanligaste smärtlindringen i Sverige idag och används av nästan 80 procent. Det är en säker metod som inte har andra biverkningar än att man kan känna sig illamående. En fördel är att kvinnan själv, eller med hjälp av sin partner, kan styra användandet. Lustgas kan användas under hela förlossningen, men de flesta använder den mest under öppningsskedet.

Epiduralblockad (EDA ) ges inte av barnmorskan utan av en narkosläkare. En tunn kateter förs in mellan kotorna i ländryggen och ett bedövningsmedel injiceras. EDA är mycket effektivt och många födande upplever stor lättnad när den sätts in. Men det ökar också kravet på att det finns personal som kan vägleda kvinnan i krystandet eftersom detta inte känns lika tydligt längre. EDA kan också förlänga förlossningsförloppet. Och ibland kan man behöva hjälp med att stimulera till nya värkar eftersom dessa slås ut av bedövningen.

Paracervikalblockad (PCB) är ett bedövningsmedel som läggs vid livmoderhalsen. Bedövningen sitter i ett par timmar. Denna metod kallades tidigare Västerviksmetoden.

Pudendusblockad (PDB) är en lokalbedövning som bedövar bäckenbotten. Metoden används oftast under senare delen av förlossningsarbetet. Används även vid klipp eller bristningar efter förlossningen.

Rörelse ökar frisättningen av endorfiner. Det är alltså bra att vara uppe och röra på sig.

Med förberedelser
Psykoprofylaxmetoden är en speciell andningsteknik i kombination med avslappningsövningar för att avleda smärtan. Metoden övas in under graviditeten. Man kan också förbereda sig mentalt genom att lyssna på ljudböcker, podcasts eller helt enkelt lite härlig musik.

Källa: Allt för föräldrar